På plats i Kuala Lumpur

Ja, då var jag på plats i Malaysia och Kuala Lumpur. Bestämde väl redan hemma i sverige att det var hit jag skulle åka när mina dagar i Thailand tog slut och behövde förnyas. Att sitta på en buss eller båt till Burma i x antal timmar, för att få en stämpel i passet och sedan direkt åka tillbaka i samma antal timmar igen, lockade mig väl inte allt för mycket. Istället tog jag flyget hit. Tre av de andra volontärerna har hunnit med en resa hit, nu är jag här, och inom någon vecka kommer både Lovisa och Jesper ha besökt Kuala Lumpur. Lite trist att vi inte kan åka tillsammans, men det blir ju så pga arbetsschemat samt att vi alla har olika antal dagar i Thailand. I alla fall. 05.15 ringde klockan imorse "hemma" på barnhemmet. 05.35 mötte jag Karro utanför våra rum. Hon var så snäll och gick upp och skjutsade mig till flygplatsen. Könde faktiskt ingen större oro över att sätta mig på ett flygplan, vilket känns otroligt skönt. 08.00 thailändsk tid lyfte planet från Phuket och ca 10.10 malayskisk tid landade vi. Malaysia ligger 1 timme före thailand så själva resan tog typ bara en timma. Först upp och sedan ner lika fort. Märkte genast hur otroligt trevliga och snälla folket är här. Kände mig lite vilsen när jag skulle ta mig ut rätt på flygplatsen, men visste att jag skulle köpa en taxibiljett innan jag gick ut. Det lyckades jag fint med. Jag betalade direkt och de skrev upp på biljetten vart jag skulle. Nu var det bara att ge sig ut från flygplatsen och försöka hitta rätt taxibil bland alla hundratals typ. Men det visade sig rätt snabbt att det inte var så svårt. Alla taxichafförer pekade vart jag skulle gå så fort de såg att jag hade en taxibiljett i handen, och vips så satt jag i en taxibil påväg till Kuala Lumpur. När vi kom fram till hotellet hann jag inte ens reagera innan en man nästan hoppade ut från hotellentrén och öppnade bildörreb, medan hans kollega plockade ur min väska ur bagaget. Och trots att jag bara hade en kabinväska fick jag inte dra in den själv. Kom in i entrén och insåg att det verkligen var värsta lyxhotellet. Hur kunde det "bara" vara fyrstjärnigt? När de sedan inte hittade mig i bokninssystemet ville jag bara åka hem igen. De kollade på min bokningsbekräftelse jag hade med mig och det visade sig att taxin hade kört mig till "The royal" men jag skulle bo på "The royale Bintang Kuala Lumpur". Men inga sura miner från någon, de förklarade vart det låg, endast 10 minuter promenadavstånd och de kunde ringa en taxi åt mig om jag ville. Men jag valde promenaden. Men tro inte att jag fick dra ut min väska själv heller, nej nej. Tillslut kom jag fram till mitt hotell. Inte riktigt samma klass, men absolut inget fel på hotellet. Rummet var inte klart när jag kom så jag lämnade in min väska och begav mig ut i stan (bor väldigt centralt, men ändå inte mitt i det värsta). Var vrålhungrig pga utebliven frukost om man bortser från en torr halväten smörgås på flygplatsen i Phuket. Så Mc Donalds blev målet först. Därefter lite kikande i butiker. Hittat lite fint, men köpte inget mer än lite saker på Body Shop. Så himla billigt här. Men eftersom jag bara har handbagaget får ju inte flaskorna vara så stora, men sjukt billigt var det i alla fall. Därefter gick jag till Starbucks (ja jag är i himmelen) och njöt av en kall frappucino. Väl tillbaka på hotellet igen strax efter den egentliga incheckningstiden var rummet fortfarande ostädat. Suck. Men de löste det bra och jag fick helt enkelt ett annat rum. Så hoppade in i duschen, kände mig riktigt ofräsch efter resan plus promenaden på stan. Varmvatten, är man vad vi kallvattnet på barnhemmet känns det nästan lite läskigt att duscha varmt. I alla fall, färdigduschad och klar, klockan närmade sig tiden för att äta. Så tråkigt att gå ut och äta ensam, men mat måste man ha. Hamnade på Pizza hut. Tonfiskpizza fick det bli. Riktigt god, men hamburgare och pizza på samma dag känns sådär lagom onyttigt. När jag var klar med maten började det mörkna ute och det var helt plötsligt huuuuur mycket folk ute som helst. Har ju fått till mig att man helst inte ska vara ute som ensam tjej här i mörkret så jag började gå mot hotellet. Samtidigt blev det världens utryckning med polisbilar och polismotorcyklar. Motorcyklarna åkte först och stoppade övriga bilar så att polisbilarna kunde komma förbi. Poliserna i bilarna åkte med händerns utanför fönsterrutorna och viftade och hade sig, då kändes det ännu bättre att gå mot hotellet, hihi. Klockan är halv nio här nu, och jag är trött efter en tidig morgon och resan. Köpte med mig lite godis och så upp på rummet, tror jag bäddar ner mig med en film som jag fick av Hans, eller några avsnitt av Top Model via tv3-appen (ja de andra volontärerna kollar på det och nu blev jag också fast). Tänkte komma upp i tid imorgon. Frukostbuffé kommer starta dagen, och sedan ska jag bara strosa runt. Ska gå bort till Twin Towers som inte ligger långt härifrån. Men beslutat mig för att inte åka upp. Dels måste man köpa biljett tidigt innan de tar slut, och sedan lockar det mig faktiskt inte. Höjdrädd och sånt, så nja. Lägger hellre pengarna på billig shopping. Tycker man Thailand är billigt är det ännu billigare här. Men det är kul att vara här, även om man såklart hade haft sällskap, men såhär är det. Alla volontärer åker ju ensamma och det visste jag ju om innan. Men 2 dagar räcker, åker ju tillbaka tidigt på söndag morgon. Efter storstadslivet här kommer det nog kännas skönt att gå in igenom grinden på barnhemmet. Hade tänkt lägga upp bild härifrån, men gör det imorgon istället då Blogg,se inte riktigt vill sammarbeta.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

My life as a volunteer

Följ med mig på min resa till Thailand. I Januari 2014 åker jag till ett barnhem som ligger på Phuket. Där kommer jag arbeta som volontär i 16 veckor. Tanken om detta har funnits i flera år. Nu äntligen blir den sann!

RSS 2.0