Firande av Sonkran
Igår firades det Sonkran här på Phuket. Sonkran är alltså det thailändska nyåret. Största delen av Phuket har valt att begränsa detta firandet till endast en dag, men andra delar av Thailand kan fira upp till fem dagar. En dag kändes alldeles lagom. Man kan väl kort säga at det är en riktigt rolig högtid, men väldigt knasig.
Tidigt på morgonen åkte barnen och några ur thaipersonalen iväg till tempel. Hängde inte riktigt med vad som hände där, vi hade tänkt att åka med för att se och fattade som att vi skulle åka vid lunchtid. När vi vaknade var alla redan iväg. Men det är så det är här, man hänger inte alltid med. Jag har lärt mig att bara gilla läget, haha. Så vad de gjorde i templet låter jag var osagt så att jag inte säger fel.
Men sedan blev klockan ett och det var dags för oss att få vara med och fira nyåret. Tre stora baljor med vatten fylldes upp uppe på flaket på vår bil. Barnen målade alla i ansiktet. Tydligen något man gör för att välsigna människor. Sedan åkte första gänget iväg. De fick bli barnen och de tre danska volontärerna. Jag, Lovisa och hennes kusin som hälsade på igår inväntade andra vändan. Vi hade ingen aning om vad som väntade oss. Vi visste att man kastade vatten på andra människor på bilflak och vid sidan av vägen, men när vår bil kom tillbaka och vi såg hur barn och volontärer såg ut så började vi ana.
Tillslut var det i alla fall våran tur att åka iväg. Och ja vad ska man säga, det var verkligen vattenkrig och vi blev genomblöta. Det är klart att alla tycker det är roligt att kasta vatten på bilen med västerlänningar, haha. Vi åkte ner till Nai yang och begav oss in i paraden som alla andra. All kastade verkligen på alla, inga sura miner från någon. Alla skrattade och var glada. Riktigt roligt att ha varit med om denna högtiden som man bara har hört talas om innan.
Bilden på mig och Lovisa är tagen innan vi begav oss in i vatenkriget. Det blev helt enkelt en bra sista dag för Lovisa här på barnhemmet. Klockan 19 var det dags för henne att checka ut. Min rumskamrat som jag delat detta med under 3 månader, lite mer än 3 månader till och med. Kändes riktigt tråkigt när hon åkte, men jag vet att vi ses om sisådär 2 veckor, då hon och hennes kusin rest klart och kommer tillbaka hit en sväng.
Idag är det exakt tre veckor kvar tills jag landar i sverige igen. Jag börjar känna mig redo för sverige nu, tror jag. Jag har ingen jättejobbig hemlängtan, men jag har hemlängtan... Börjar verkligen sakna mer och mer saker hemifrån. Och jag börjar bli riktigt nyfiken på att se min lägenhe som mamma och pappa (och tydligen Jimmy med) fixat med när jag varit här i Thailand. Sedan saknar jag självklart familjen och vännerna väldigt mycket. Men dessa tre veckor lär gå fort och jag är verkligen snart hemma hos er igen. Känns så himla konstigt att detta som jag planerat för under ett helt år, verkligen snart är slut. Galet.
Till sist:
Jag hoppas att du morfar, hade en helt underbar 85årsdag.
Jag hoppas också att Linda och Christin hade en helt underbar bröllopsdag.
Jag håller även tummarna för att jag snart får ett litet kusinbarn:)
Kommentarer
Trackback
