Njuter av tillvaron.
Kanbörja med att meddela moster Monica att det fungerade alldeles utmärkt för dig att lämna en hälsning här i bloggen. Blev jätteglad. Älskar att logga in och se att man har nya kommentarer från er där hemma.
Här nere i Thailand flyter allt på. Barnen är hemma om dagarna eftersom de har sommarlov nu. Varje dag i stort sett beger vi oss iväg på promenader tillsammans med Hans. Roligt att upptäcka nya delar av Phuket som man aldrig ser annars. Igår hade Hans ett möte, så Nid och Boy ur den Thailändska personalen bestämde vart vi skulle åka på promenad. Kan säga att jag var helt slut efter den promenaden. Ni från Lilla edet som känner till högstorpsbacken... tänk er den, fast mycket brantare och mycket längre. Ja, vi var trötta när vi kom hem igen.
Dagen innan var det en liten lugnare promenad. Då åkte vi till Mai Kao för en strandpromenad. Lite bilder från promenaden:
Barnhemstatuering
Idag jobbade Karro sin sista dag och har nu lämnat barnhemmet. Känns såklart jättetråkigt, men vi behövde inte säga ordentligt hejdå ännu, då vi kommer ses innan vi alla åker hem. Alla vi fyra tjejer kommer åka hem någorlunda samtidigt. De ska resa runt lite och avsluta sina resor här på Phuket.
Men i och med att Karro slutade så fick jag ta över hennes säng, så nu har jag även en säng här inne på rummet. Innan har det varit en madrass på golvet, men det har funkat fint det med. Men riktigt skönt att få en skön säng, det kan jag ärligt säga såklart.
Idag har jag varit ledig, Tog moppen imorse och åkte iväg till en av mina favoritstränder, Banana Beach. Har bara varit där tre gånger i och för sig, men det lär bli några fler innan jag är klar här. Spenderade en sisådär 6,5 timma på stranden och bara njöt av att vara där. Åt en god lunch, köpte in en god mangoshake, läste klart en intressant och bra bok ("Flykten från läger 14"), solade och badade i havet. En perfekt dag med andra ord. Denna bilden tog jag när jag kom dit imorse.
Jag kan även berätta att jag fått en så kallad barnhemstatuering. Nu är det väl över en vecka sen, men ändå. En barnhemstatuering när när man bränner sig på mopedens avgasrör när man kliver av moppen. Det är mååånga volontärer som gjort detta genom åren, därför kallas det barnhemstatuering, haha. Så nu har jag ett snyggt brännsår på smalbenet typ. Men det har läkt fint och jag hoppas jag slipper att få ett fult ärr!
Dessa Hejdån
På min mobil har jag en sån där app somm håller koll på hur många dagar det är kvar till någon speciell dag. Idag säger den att det är 45 dagar kvar tills jag åker hem. 45 dagar, det är helt galet nära egentligen. Den säger även att jag varit i Thailand i 71 dagar. Lika galet det.
I alla fall... idag var det dags för två bröder att åka hem över lovet. Jag tror inte att jag kommer hinna träffa dem när jag kommer tillbaka. Därför är jag glad att det var jag som började kl 6 på morgonen och fick hela morgonen med dem. Det fullkomligt lös om dem när de vaknade och kom upp imorse. Detta hade dem väntat på. Jag sa till dem direkt att det inte ens är nägon idé att dem försöker åka härifrån utan att ge mig en stor kram. Så när det var dags för dem att åka så kom båda två och slängde sig om halsen på mig. Då gällde det verkligen för känsliga Jenny att bita ihop. Tårarna var nära, men jag klarade mig. De var ju verkligen så glada över att få åka hem.
Jag inser ju att det kommer bli fler hejdå. Och det kommer kännas lila svårt att säga hejdå till alla, för alla dessa barn är så himla fina, och jag är säker på att de alltid kommer finnas i mitt hjärta! Men som det verkar nu så kommer vi ha en hel del barn kvar över sommarlovet, så de flesta hejdå dröjer nog till kvällen den 4 maj. När jag åker hem kommer jag lämna barnhemmet tiiidigt på morgonen den 5 maj.
Lite bildregn på lite allt möjligt.
Lite av varje!
Nej jag har inte slutat blogga, bara hamnat lite efter. Ska försöka bättra mig. Men internet har krånglat lite och inte velat funka när jag vill och så vidare.
Men nu verksr det fungera och jag tänkte visa några bilder ifrån söndagens promenad. Jag, Hans och Eak lastade in ett gäng barn på flaket, samttvå av hundarna, Packad och Sidamm, sedan begav vi oss iväg. Vi åkte till ett område cirka 20 min härifrån och promenerade längst en grusväg. Man kan nästan säga att det var som en skogsväg. Rätt som det var så kom man till ett hus, eller typ hyddor som låg mitt ute i ingenstans. I vissa hyddor såg man stora familjer och vid någon hydda satt det bara en gammal man utanför. Jag är verkligen tacksam att få se delar av Thailand som jag kanske inte får se som turist.
Sedan när det var dags att åka hem inser vi att Sidamm (hunden) inte hunnit med och helt enkelt är borta. Så hans tar bilen med alla barn på och ska åka iväg och leta utmed vägen. Planen är att jag ska stå kvar ifall Sidamm kommer från andra hållet. Där vi hade parkerat bilen bodde det en familj med en mamma, pappa och dotter, som satt utanför huset. När bilen börjar köra iväg kollar en av våra 14åringar på mig från flaket och säger att jag ska gömma min mobil i fickan, och försöker familjen råna mig så ska jag skrika högt. Och sen körde bilen iväg och där stod jag, med pojkens ord som spelades upp om och om igen i mitt huvud. Jag vet faktiskt fortfarande inte om han var fullt allvarlig eller om han skojade med mig, Men slutet gott, allting gott. Jag blev inte rånad och vi hittade Sidamm. Men det var en varm promenad. Just nu upplever jag att det blir varmare och varmare för varje dag nästan.
Freedom beach
Snart sommarlov för barnen
Som vanligt så krånglar det att ladda upp bilder på bloggen, men gör ett nytt försök imorgon. Väntar därför med tills imorgon med att berätta om min, Marias och Gabbis utflykt till Freedom Beach & patong, så håll ut!
Idag startade jag dagen med att åka ner till Nai yang och spenderade några timmar på stranden. Sedan har jag jobbat 13-22. Rätt lugn dag. Barnen kom hem tidigt. De har slutprov i skolorna just nu och snart har de sommarlov. Skönt för dem!
Nu är klockan 23.30 här, jag ska sova. Imorgon ska jag och Maria till gymmet innan vi börjar jobba. Skriver mer imorgon!
Hallonbåtsracet
Igår hade vi ett besök här på barnhemmet av en familj. Pappan i familjen har skrivit barnboken "Hallonbåtsracet". Jag köpte boken innan jag åkte till Thailand för att ha på jobbet så att jag kunde förbereda barnen på vad jag skulle göra här i Thailand i fyra månader. Boken handlar nämligen om en svensk familj som besöker ett barnhem i Thailand. Jag var i kontakt med Mikael som författaren heter efter jag läst boken för barnen och han valde att citera mig i lite tidningsintervjuer, vilket kändes roligt. Så det var lite extra kul att få träffa honom. Vi kommer även höras av när jag kommer tillbaka till sverige. Om vad, det återkommer jag med då isåfall!
Vill i alla fall passa på att tipsa er om att köpa boken "Hallonbåtsracet" där en summa pengar för varje såld bok går hit till barnhemmet. Hur bra är inte det? Vill man köpa det kan man gå in på www.idusforlag.se och klicka hem den. Tror att den i nuläget finns på en del anda sidor du kan köpa böcker med.
Svensk förskola på Phuket
Attbåka och volontärarbeta på detta barnhem som jag är på idag har jag velat göra i flera år. Tanken väcktes till liv i december 2010 när jag fick se vår underbara Sussi ta emot priset som svensk hjälte på grund av arbetet hon lägger ner på detta barnhem. Att jag faktiskt är här idag kan jag ha lite svårt att förstå ibland.
Innan denna drömmen fanns så hade jag en annan dröm, nämligen att arbeta på en svensk förskola utomlands, men erfarenheten som krävdes fanns inte. Många av dem förskolorna kräver minst 5 års erfarenhet. Nu har jag 4 år i mitt bagage.
Men i alla fall... Har vetat att Thailand har en svensk skola i Koh Lanta. Men när vi hade besökare här på barnhemmet fick jag av en slump veta att det finns en svensk skola med förskola här på phuket, nämligen i Kamala. Så nu har jag helt enkelt mailat förskolan och frågat om det finns möjlighet att få göra ett studiebesök hos dem. Gäller att passa på när man är här.
Ni där hemma behöver inte bli oroliga för att jag bara kommer hem och packar om väskan och åker iväg och jobbar utomlands igen. Nej nej, jag kommer allt hem och återgår till mitt egna underbara jobb som jag börjar sakna mer och mer just nu. Däremot säger jag inte att jag aldrig kommer uppfylla även den drömmen. För ni vet väl att drömmar är till för att uppfyllas? En termin eller ett läsår på en förskola utomlands skulle verkligen vara utvecklande tror jag. Men den drömmen ligger många år fram i tiden.
Tillbaka i Thailand.
Borta bra, men hemma bäst som man brukar säga. Jag är väl inte världens piggaste. Åkte från hotellet i Kuala Lumpur 03.30 inatt/imorses och landade här i Thailand kl 07.05 ran tid här. Men allt har flyttit på fint och jag kom igenom alla kontrollerna fortare än jag någonsin gjort. Skönt att slippa bli stående där när man är trött och seg.
Nu ska jag vila mig lite och sedan funderar jag på att åka till stranden. Kan lika gärna vara slö där iställer för här hemma. Börjar jobba klockan 14 idag. Lär kännas att jobba till23 och sedan nattvakten på det... Bit ihop nu Jenny!
Dag 2 i Kuala Lumpur
Ännu en dag här i Kuala Lumpur börjar lida mot sitt slut. Vaknade imorse och kände mig inte helt hundra. Lite magont och lite illamående. Valde att ta det lite lugnt på morgonen och se om det blev något bättre. Jag tror helt enkelt jag drack för lite vatten igår. För när jag bestämde mig för att gå ner och äta frukost och samtidigt se till att få i mig vätska blev det bättre rätt så snabbt.
Efter frukost begav jag mig ut på stan och målet blev "Twin tower". Hade ju redan bestämt mig för att inte åka upp, men ville ändå ha sett det. Så sagt och gjort, blev en promenad dit.
När jag kände mig klar där gick jag in i en galleria som låg precis där. Sju våningar med shopping, ja ni kan ju fatta att jag var i himmelriket. Massa fina märkesaffärer som jag knappast hade råd med att ens fönstershoppa i om man säger så. I dem butikerna hade de vakter i fina kostymer som öppnade och släppte in kunderna. Dessa butikerna höll till på ett våningsplan. Jag valde dem sex andra. Men blev inte så mycket shoppat där. En klänning från Mango och ett pärlarmband från Thomas Sabo som jag funderat på att köpa länge.
Sedan traskade jag tillbaka en sväng till hotellet. Det är så himla varmt här. Varmare än i Thailand. Så jag kände att jag behövde en paus innan jag gav mig iväg igen. Ett par timmar senare gav jag mig ut till gallerian som ligger rätt nära hotellet. Blev ett par inköp på H&M. En snygg leopardtopp och en träningstopp. Avslutade med en god pasta&kycklingrätt på ett ställe här i närheten. Valde att gå tillbaka till hotellet tidigt då jag är jättetrött nu ikväll. Klockan är bara 20.00 här men jag ska faktiskt krypa ner under täcket och kolla någon serie tror jag. Klockan 03.30 blir jag upphämtad med taxi som tar mig till flygplatsen. 07.00 Thailändsk tid imorgon bitti landar jag på Phuket. Haft två härliga dagar men nu ska det bli skönt att komma tillbaka till barnhemmet och bli lite social igen. Klockan 14 imorgon börjar jag jobba så jag tror det får bli ett par timmars sömn innan det.
Kan även meddela att jag idag precid gjort halva tiden på min thailandsvistelse. Blandade känslor om det. Vill stanna på barnhemmet, känner att jag är långt ifrån klar. Älskar ju livet jag har i Thailand. Men när man vet att man är hemma om typ 8 veckor, ja då kan man inte låta bli att längta hem lite med såklart. Så på ett sätt så vill man att dessa 8 veckor ska sega fram, men på ett sätt vill man att det ska gå lite fort med. Man börjar sakna lite saker. Familj och vänner kan man ha kontakt med enkelt idag via skype, facebook, whatsapp med mera. Men just saker.... saknar sängen, soffan, tv.n, lägenheten, min lilla katt... Ja allt som är så självklart hemma. Men allt finns där om åtta veckor och under tiden ska jag se till att ha härliga dagar på barnhemmet, härliga lediga dagar på stränder, och självklart lite svettigs dagar på gymmet, hihi.
Avslutar detta inlägg med lite fler bilder från dagens stadsvandring. Nästa gång vi hörs är jag som sagt tillbaka i Thailand och hos alla härliga barn, hundar och volontärer.
Krångel med blogg.se just nu
Ber om ursäkt om inlägget nedan är svårt att läsa på grund av en sammanhängande text, utan styckesindelning, men som sagt så vill inte blogg.se det som jag vill nu.
På plats i Kuala Lumpur
Ja, då var jag på plats i Malaysia och Kuala Lumpur. Bestämde väl redan hemma i sverige att det var hit jag skulle åka när mina dagar i Thailand tog slut och behövde förnyas. Att sitta på en buss eller båt till Burma i x antal timmar, för att få en stämpel i passet och sedan direkt åka tillbaka i samma antal timmar igen, lockade mig väl inte allt för mycket. Istället tog jag flyget hit. Tre av de andra volontärerna har hunnit med en resa hit, nu är jag här, och inom någon vecka kommer både Lovisa och Jesper ha besökt Kuala Lumpur. Lite trist att vi inte kan åka tillsammans, men det blir ju så pga arbetsschemat samt att vi alla har olika antal dagar i Thailand.
I alla fall. 05.15 ringde klockan imorse "hemma" på barnhemmet. 05.35 mötte jag Karro utanför våra rum. Hon var så snäll och gick upp och skjutsade mig till flygplatsen. Könde faktiskt ingen större oro över att sätta mig på ett flygplan, vilket känns otroligt skönt. 08.00 thailändsk tid lyfte planet från Phuket och ca 10.10 malayskisk tid landade vi. Malaysia ligger 1 timme före thailand så själva resan tog typ bara en timma. Först upp och sedan ner lika fort.
Märkte genast hur otroligt trevliga och snälla folket är här. Kände mig lite vilsen när jag skulle ta mig ut rätt på flygplatsen, men visste att jag skulle köpa en taxibiljett innan jag gick ut. Det lyckades jag fint med. Jag betalade direkt och de skrev upp på biljetten vart jag skulle. Nu var det bara att ge sig ut från flygplatsen och försöka hitta rätt taxibil bland alla hundratals typ. Men det visade sig rätt snabbt att det inte var så svårt. Alla taxichafförer pekade vart jag skulle gå så fort de såg att jag hade en taxibiljett i handen, och vips så satt jag i en taxibil påväg till Kuala Lumpur.
När vi kom fram till hotellet hann jag inte ens reagera innan en man nästan hoppade ut från hotellentrén och öppnade bildörreb, medan hans kollega plockade ur min väska ur bagaget. Och trots att jag bara hade en kabinväska fick jag inte dra in den själv. Kom in i entrén och insåg att det verkligen var värsta lyxhotellet. Hur kunde det "bara" vara fyrstjärnigt? När de sedan inte hittade mig i bokninssystemet ville jag bara åka hem igen. De kollade på min bokningsbekräftelse jag hade med mig och det visade sig att taxin hade kört mig till "The royal" men jag skulle bo på "The royale Bintang Kuala Lumpur". Men inga sura miner från någon, de förklarade vart det låg, endast 10 minuter promenadavstånd och de kunde ringa en taxi åt mig om jag ville. Men jag valde promenaden. Men tro inte att jag fick dra ut min väska själv heller, nej nej.
Tillslut kom jag fram till mitt hotell. Inte riktigt samma klass, men absolut inget fel på hotellet. Rummet var inte klart när jag kom så jag lämnade in min väska och begav mig ut i stan (bor väldigt centralt, men ändå inte mitt i det värsta). Var vrålhungrig pga utebliven frukost om man bortser från en torr halväten smörgås på flygplatsen i Phuket. Så Mc Donalds blev målet först. Därefter lite kikande i butiker. Hittat lite fint, men köpte inget mer än lite saker på Body Shop. Så himla billigt här. Men eftersom jag bara har handbagaget får ju inte flaskorna vara så stora, men sjukt billigt var det i alla fall. Därefter gick jag till Starbucks (ja jag är i himmelen) och njöt av en kall frappucino.
Väl tillbaka på hotellet igen strax efter den egentliga incheckningstiden var rummet fortfarande ostädat. Suck. Men de löste det bra och jag fick helt enkelt ett annat rum. Så hoppade in i duschen, kände mig riktigt ofräsch efter resan plus promenaden på stan. Varmvatten, är man vad vi kallvattnet på barnhemmet känns det nästan lite läskigt att duscha varmt. I alla fall, färdigduschad och klar, klockan närmade sig tiden för att äta. Så tråkigt att gå ut och äta ensam, men mat måste man ha. Hamnade på Pizza hut. Tonfiskpizza fick det bli. Riktigt god, men hamburgare och pizza på samma dag känns sådär lagom onyttigt.
När jag var klar med maten började det mörkna ute och det var helt plötsligt huuuuur mycket folk ute som helst. Har ju fått till mig att man helst inte ska vara ute som ensam tjej här i mörkret så jag började gå mot hotellet. Samtidigt blev det världens utryckning med polisbilar och polismotorcyklar. Motorcyklarna åkte först och stoppade övriga bilar så att polisbilarna kunde komma förbi. Poliserna i bilarna åkte med händerns utanför fönsterrutorna och viftade och hade sig, då kändes det ännu bättre att gå mot hotellet, hihi.
Klockan är halv nio här nu, och jag är trött efter en tidig morgon och resan. Köpte med mig lite godis och så upp på rummet, tror jag bäddar ner mig med en film som jag fick av Hans, eller några avsnitt av Top Model via tv3-appen (ja de andra volontärerna kollar på det och nu blev jag också fast). Tänkte komma upp i tid imorgon. Frukostbuffé kommer starta dagen, och sedan ska jag bara strosa runt. Ska gå bort till Twin Towers som inte ligger långt härifrån. Men beslutat mig för att inte åka upp. Dels måste man köpa biljett tidigt innan de tar slut, och sedan lockar det mig faktiskt inte. Höjdrädd och sånt, så nja. Lägger hellre pengarna på billig shopping. Tycker man Thailand är billigt är det ännu billigare här.
Men det är kul att vara här, även om man såklart hade haft sällskap, men såhär är det. Alla volontärer åker ju ensamma och det visste jag ju om innan. Men 2 dagar räcker, åker ju tillbaka tidigt på söndag morgon. Efter storstadslivet här kommer det nog kännas skönt att gå in igenom grinden på barnhemmet.
Hade tänkt lägga upp bild härifrån, men gör det imorgon istället då Blogg,se inte riktigt vill sammarbeta.
Onsdag 5 mars
Arbetade tidiga passet idag och började morgonen med att gå upp i varv. Varje morgon när man har morgonpasset ser man till så att barnen vaknar, kommer upp och duschar, hoppas i skoluniformen och åker med bilen till skolan. Efter två månader har man lärt sig lite vilka barn man behöver tjata på lite extra och vilka som alltid sköter sig och hinner allt detta utan stress.
Imorse var jag helt säker på att en av flickorna var vaken och uppe. Men när Pann, vår chafför, tutade från bilen då det var dags att åka och hon inte dök upp, sprang jag bort till rummet och knackade på. Hon öppnar dörren och jag ser ingen skoluniform så långt ögat kunde nå. Då gick jag upp lite i varv, ett barn utan skoluniform och en bil med 18 barn plus chafför somnär redo för att åka är lika med en stressad Jenny. Men ll stress och gastande visade sig vara i onödan för hon var visst ledig. Som vanligt hänger man inte med i svängarna i detta land.
Förutom det har jag haft en väldigt lugn arbetsdag. Städade och fixade under förmiddagen. Busade såklart med vår lilltjej med som är hemma hela dagarna. Idag har hon hängt ihop med dessa coola solglasögon hela dagen. Hur söt får man bli?
Nu är klockan 20.30 här. Barnen börjar snart gå och lägga sig. Jag ska gå bort till "office" där vi planerar våra lektioner, plocka ihop morgondagens material till tre (!!!!) lektioner, sedan ska jag lägga mig i min säng och kolla lite på "Bron" som jag fastnat för. Tänkte sova tidigt. Klockan ringer 05.50 imorgon igen. Uppdaterar jag inte innan så ska jag försöka uppdatera när jag är i Malaysia, åker ju nu på fredag. Ska finnas wifi på hotellrummet. Hoppas på bra uppkoppling! Annars kör jag en uppdatering på söndag när jag är tillbaka!
TACK för era kommentarer i bloggen. Älskar när man loggar in och ser man har kommentarer att läsa!
Ett frieri på stranden.
Nu har det återigen gått några dagar sedan det kom en uppdatering här på bloggen. Jag har hunnit med lite av varje. I lördags var jag ledig och begav mig till stranden. Denna gången blev det Nai thon. Bestämde mig för att ta en heldag på stranden! När jag hade legat där ett tag kom det en kille och rullade ut en STOR banderoll på stranden. Minst 20 meter lång. Funderade lite på vad han höll på med. Nyfiken som jag är var jag ju tvungen att kolla vad som stod på banderollen. Det stod "Will you marry me?" Och 5 minuter senare kom en helikopter inflygandes på låg höjd och flög över stranden, med det (förhoppningsvis) blivande brudparet. Känslig som jag är, så var det tur att jag hade solglasögon om man säger så.
På kvällen åkte jag, Maria, Karro och Gabbi (en före detta volontär) till Phuket town och besökte Nightmarket. Shoppade lite smått och gott!
I går efter jobbet begav jag mig till gymmet tillsammans med Maria. Om 2,5 månad ska jag stå på startlinjen till Göteborgsvarvet, och jag har inte tränat alls sedan jag kom hit till Thailand, så det var verkligen på tiden. Gymmet var mycket bättre än vad jag trodde. Fräscht. Man får betala 120 bath (ca 24kr) för att gymma. Då får du även en handduk att ta med in när du tränar, en handduk till duschen (tvål, balsam och shampoo finns med) samt fri tillgång till vatten. Det var så himla skönt att äntligen träna igeb, och idag har jag världens träningsvärk. Körde löpband (som får bli prio ett nu) och lite andra benövningar. Tänkte ta en sväng dit efter jobbet nu på onsdag med. Nu jäklar, lata Jenny är ett minne blott!
Kan väl även passa på att jag åt larv igår. Som vanligt var det Nid och Boy från thaipersonalen som bjöd oss volontärer på saker de tycker vi ska testa. Denna gång var det larver. Ni som varit i thailand, ni vet sånna man kan köpa på marknader? Tog emot till en början, men när alla andra bestämde sig för att testa kunde ju inte jag vara värre. En gång och aldrig mer...
Just det, istället för fyra volontärer är vi nu sex volontärer. Häromdagen fick vi förstärkning av två nya från danmark. Då vi har svårt att förstå danska och dem har svårt att förstå svenska blir det ännu mera engelska nu. Vilket egentligen bara är bra för min del. Får se det som en mix, volontärsresa/språkresa.
Avslutar med en bild från i söndsgs morse när jag jobbade tidiga skiftet. Nyvakna barn som väntar på att frukosten ska bli färdig.
Trafiken här är hemsk!
Trafiken här i Thailand är väl inte känd för att vara den bästa direkt. Det händer alldeles för ofta trafikolyckor. Idag när jag åkte med barnen till skolan åkte vi förbi en trafikolycka. Den bilden sitter fortfarande kvar i mitt huvud. Det var en minibuss (sån man brukar få åka när man bokar utflykter). Den låg på sidan och själva och hela framrutan och framdelen av bilen var totalmosad av någon stor stolpe av någon slag. När vi åkte förbi var ambulans och så på plats. Tror de försökte få loss föraren. Ett tag senare körde ambulansen om oss i ilfart. Vill inte ens veta vilket skick föraren var i, när stolpen totalkvaddade förardelen... Den bilden av bilen sitter fortfarande kvar och varje gång jag tänker på det får jag en rysning,
Det värsta var, tycker jag, att barnen verkade helt oberörda av detta. För dem är det vardag. Det händer olyckor titt som tätt. Hemskt. Läste även på aftonbladetbom ännu en olycka i thailand, i Pattaya, en skolbuss där 13 elever omkom. fyyy. Jag älskar verkligen Thailand, men trafiken kommer jag aldrig älska. Och jag kommer fortsätta ligga ute i mopedfilen och puttra på i min egen takt.
Har jobbat 2 tidiga dagar nu, samt 7 arbetsdagar på raken, så idag har jag varit seg. Mest legat på rummet sen jag slutade. Men imorgon är jag ledig och tänkte åka iväg till stranden, och imorgon kväll blir det Nightmarketbi Phuket town. Imorgon kommer även de två nya volontärerna.
Nu inväntar jag att höra orden GIN KAO, vilket betyder att det är dags att äta mat. Och ikväll blir det filmkväll med alla barnen. Några besökare som var här i veckan lämnade massor av chips, så vi tänkte ge barnen ordentligt med fredagsmys! Hoppas att det blir uppskattat, men det tror jag!
Det här med kaffe
Varje morgon här på barnhemmet envisas jag med mitt snabbkaffe. En morgon utan kaffe funkar ju inte för min del. Men snabbkaffe är verkligen ingen höjdare. Idag var jag däremot lite wild and crazy och hoppade över kaffet direkt när jag vaknade och begav mig till stranden. Kan ju unna mig en kopp där tänkte jag. Stannade till på kaffet som ligget på gången ner till stranden och köpte med mig en kaffe latte. Varför gör jag inte det när jag ändå ska till stranden. En riktigt god latte för 90 bath, det vill säga 18 svenska kronor. Ja, frågan är ju hur intressant det är för er där hemma att läsa om mitt kaffedrickande, men innan jag åkte var kaffe ett stort problem för min del, haha. Men när jag fick veta att rummet hade vattenkokare blev jagblite lugnare. Hemma i sverige är jag ett kaffemonster, men här har jag dragit ner på det rejält, 1-2 koppar per dag. Det lär inte hålla när jag kommer hem.
Nog om kaffe. Idag fick vi besök av en gammal volontär, Gabriella, som åkte hem härifrån för ca 1 år sedan. Nu är hon tillbaka här på Phuket, främst för att hälsa på barnhemmet. Kul att träffa någon som gjort precis samma sak. Och hon valde definitivt rätt dag att komma på. Idag fick vi nämligen världens godaste grillspett till middag. Oj, vad vi åt! Att inte få god mat här, är inget man behöver oroa sig för.
Nu däremot ska jag bädda ner mig i min säng och sova. Klockan ringer 05.50. Jobbar 6-15 imorgon, med tre engelskalektioner. Lär känna mig lite trött imorgon när jag slutar, men tror det får bli en tur till Tesco för att handla lite gott att ha till frukost och så. Ser redan fram emot att unna mig en mjukglass med oreo-sås i ett av glassbåsen där. Världens godaste glass!
och så var vi bara 4...
I över 1,5 månad har vi varit ett stabilt gäng på 5 volontärer. Inte ofta man är en och samma grupp så länge, men så blev det för oss. Men idag var det dags för den första av oss att lämna landet. Orfeas åkte i dag. Och idag kom den där jobbiga känslan över mig att jag faktiskt inom en snar framtid (okej, 9,5 veckor typ) faktiskt ska behöva säga hejdå till alla här. Alla barn, volontärer, Sussi, Hans och den thailändska personalen. Jag... som tyckte det var jättejobbigt att säga hejdå till kollegor och barn hemma i på jobbet i sverige för dessafyra månader. Hur ska man fixa att säga hejdå för en hel evighet??? Samtidigt vet jag att jag inte säger hejdå för alltid. Barnhemmet finns kvar, och jag kommer definitivt att återvända inom en snar framtid, det vet jag. Men känslan som kom över mig idag kändes riktigt jobbig. Men, nu ska vi inte vara deppiga, jag tar tillvara på tiden här i Thailand och barnen är vana att volontärer kommer och volontärer åker. Ingen big deal för dem. Redan på lördag kommer två nya volontärer och då är vi helt plötsligt sex volontärer istället för fyra.
För att berätta om något roligare så är allt klart inför min Malaysia-resa den 7 mars. Flyget bokades häromdagen. Nu ikväll bokade jag hotellet. Ett fint 4-stjärnigt hotell mitt i Kuala lumpur. Pool, spa, gym, ja det mesta finns. Jag ser fram emot att leva lite lyxliv under den helgen. Men lär inte bli sena kvällar. Sägs att det inte är jättebra att gå ute själv i mörkret där, så det undviker jag. Kommer satsa på shopping och stadsvandring på dagarna. Lite poolhäng på eftermiddagarna, kanske en drink i hotellbaren innan läggdags. Och självklart ska jag njuta av en god frukostbuffé.
På tal om något helt annat har jag knappt sett några kackerlackor alls här sen jag kom hit, men nu när jag satt ute i tv-rummet och skrev detta blogginlägget kom det en kackerlacka flygandes och landade på min fot. Undra om jag inte väckte hela barnhemmet? Så nu flyttar jag in mig på rummet och sover/vilar ett par timmar. Har nattvakten med Karro klockan ett.
en kväll på stranden
Igår var en sån där himla härlig dag på barnhemmet. Började jobba klockan 6 och fick iväg alla barnen till skolan. Hade bara våran lilla 2.5åring hemma. När vi hade ätit frukost gjorde jag mig redo för att duscha och ta på henne nya kläder. Sist gång jag hade henne på morgonen så höll vi på länge med kläderna och hon var helt enkelt fly förbannad på mig. Hon skulle minsann inte ha vilka kläder som helst. Så jag laddade upp för en sådan morgon till. Men icke, igår var hon på så himla gott humör och gapskrattade i princip hela morgonen, så den kampen slapp jag;)
Hade två engelskalektioner på en av våra skolor under dagen med. Båda två gick bra och jag gillar verkligen att ha lektioner ute på skolorna. Tyvärr tror jag inte att vi har så många lektioner kvar, då barnen börjar med sina slutprov i mars tydligen, så vi får se. Förhoppningsvis kör vi några veckor till.
Efter jobbet åkte först jag och Maria till Nai yang för att kolla möjligheterna att ta oss till freedom beach härifrån. Visst kunde man det, 5000 bath, enkel väg. I svenska kronor så är det typ 1000 kr. Så nej, vi kommer helt enkelt åka till Patong och ta båten därifrån. Men det blir efter min malaysia-tripp. (Måste förresten boka hotell dit idag, flyget är fixat)
Därefter mötte vi upp Orfeas, åkte till Tesco och handlade inför vår picknick som vi skulle ha på kvällen eftersom han åker hem till sverige. Så efter maten åkte vi 3 till en strand en bit längre bort och gjorde upp en eld i sanden. Var verkligen jättemörkt på stranden och både jag och maria var livrädda, haha. Men det blev bättre när vi fick igång elden och när Lovisa och Karro kom efter jobbet och vi blev några flera! Men det var gott att få stupa i säng klockan ett inatt när vi kom hem.
Idag vankas det jobb 14-23 så jag ska bege mig en sväng till stranden innan tänkte jag. Ha en bra dag hemma i sverige, det ska jag ha här i Thailand.
sur mango och lite till...
Ännu en dag på barnhemmet börjar ta slut... barnen har lagt sig och jag sitter ute och "vaktar" området och att det är lugnt på rummen. Sitter tillsammans med Nid och Boy från thaipersonalen som ska bjuda på någon mango-frukt igen. De absolut suraste mangofrukterna som ska doppas i olika starka saker. Dem älskar det, och jag tror även att dem älskar att se våra miner när vi äter detta. Men för att visa vår tacksamhet är det klart att man tar en och ser glad ut.
Ska även försöka skypa med Sandra (ÄNTLIGEN) innan klockan blir 23. 00.30 har jag nattvakten igen och imorgon bitti kl 6 går jag på nästa pass, som innehåller 2 engelskalektioner. Full rulle, mem det gillar jag.
Imorgon efter jobbet blir det med full rulle. Jag och Maria ska ner till Nai yang och kolla upp möjligheter att ta oss till Freedom Beach härifrån, eller om det är lättare att utgå från Patong. Nån som vet kanske? Imorgon kväll åker alla volontärer till en strand för att ha en liten avsljtningspicknick eftersom Orfeas åker hem till sverige på tisdag.
naturens under
Häromdagen tog jag, mamma och Malin en promenad längst Nai Yang-stranden. Längst bort låg det en del träd som såg ut att ha legat där väääldigt länge. Ett av träden var tillochmed begravd unden sanden till en viss del. Jag har aldrig tidigare sett spår av tsunamim här i Thailand. I alla fall inte vad jag kan minnas, men jag funderar på om detta är spår efter tsunamin, som de valt att ha kvar av någon anledning? Nån som kanske vet?
